Malingsbo
Kloten
Björsjö
Baggådalen
Grimsö
Gärdsjöbo
Hagge
Lumsån
Löa
Morskoga
Ramsberg
Resta
Riddarhyttan
Snöån
Tolvsbo

Nyfors förr och nu

Här uppe i landskapets höglägen kom bosättningen sent. De första odlingarna anses ha tillkommit kring Söndagssjön. En boskapslängd från 1620 nämner en skattlagd finne. Med nyodlarnas rätt till sex skatte-fria år innebär det att nyodlingen skett ungefär 1614. Till de tidiga bosättningarna hör även området kring Bredsjön. Där verkade bl a den namnkunnige finnättlingen Clemet Danielsson. Tillsammans med några andra finnbönder byggde han hyttan i Bred-sjö.

Tiden från 1673 till första blåsningen 1677 var fylld av dramatik. Det var en tid av stark utbyggnad av Bergslagens hyttor och smedjor. Sedan några år tillbaka hade rustmästaren David Kohl från Vira bruk i Västmanland sökt tillstånd för stål- och klingsmide i Nyfors. Invändningarna mot denna etablering var många. Det talades till och med om ”virkesbrist” som skulle uppstå om alla utbyggnader kom till stånd. David Kohl hade nämligen tillsammans med Christoffer Geijer, bergmästare i Lindes och Rams-bergs Bergslag, planerat att bygga en hytta i Nyfors. Det kom naturligtvis alldeles på tvärs med de planer finnbönderna i Bredsjö hade. Slutet på dessa tvister blev att bönderna fick koncession för masugn i Bredsjö. I Nyfors blev David Kohls ansökan att få bygga smedja småningom överförd på Marcus Cronström, ägare till det starkt expansiva Malingsbo Bruk. År 1680 kunde smedjan tas i bruk.

Samma år fick Malingsbo Bruk tillstånd att uppföra en hytta i Kloten. Med Långvattnet och Stora Kors-lången som förbindelseled fick bygden således en kraftfull kombination av hyttor och smedjor. Tackjärn från Kloten och Bredsjö fraktades med båt till Nyfors där tillverkningen av stångjärn snart kom upp i nivå med smidet i Malingsbo.

Nyfors smedja var i drift till 1899. Smedjan tillhörde då Klotens AB som detta år övergick i statlig ägo. Med Domänverkets inriktning på skogsbruk och träindustri avvecklades flertalet hyttor och smedjor.

En intressant beskrivning av Nyfors utveckling under tidigt 1900-tal ges av folkskolläraren Einar Anders-son i en liten skrift ”Nyfors min hembygd”. Han skildrar livet i byn, beskriver husen och männi-skorna. Bland annat berättar han om Bagarstugan mitt i byn: ” Den var gemensam för alla hushållen i byn. Det fanns inga inbyggda bakugnar i köken, så storbaken fick göras i bagarstugan. I min tidiga barndom bakades allt spisbröd i denna bagarstuga. De gräddade kakorna hängdes upp på spett i taket för att torka. Några kakor gjordes särskilt tjocka, gräddades och åts färska. Det smakade ljuvligt gott, särskilt med nykärnat smör.

Det var sed i byn att varje familj fick en färsk brödkaka. Under de stora bakperioderna höst och vår kunde man få flera bakbullar i veckan. Varje gång de rykte ur skorstenen var man glad för då fick man säkert en bakbulle till kvällen.”

På liknande sätt berättar han om allt övrigt som fanns i byn; skola, affär, lönekontor mm.

Dagens Nyfors har kvar mycket av denna äldre atmosfär. Här finns till och med en lanthandel som håller ett bra sortiment av dagligvaror, hyr ut ka-noter och säljer fiskekort. I byn finns även ett lantbruk samt en antikhandel.

Även om Nyfors är en lugn plats vintertid så kan här vara nog så livligt sommartid. Här passerar vand-ringsleder och kanotleder och i närheten finns flera lägergårdar. Det finns även möjlighet att ta en ridtur eller en tur med häst och vagn!

Det går lätt att hålla med Bertil Perrolf, som kallar Nyfors för ”Lilla himmelrik”.

» Karta och lokal information

» pdf- format för utskrift

 

Järnmagasinet.