©2002 Älgmark Malingsbo-Kloten

 

 

 

 

Plantskogen och ungskogen
Foto: Sten Beskow
Foto: Claes Johansson
45 Reservat
Brattforsen
Gravbergsdalen
Gränseskogen
Helgedomen
Källheden
Lappland
Lejakärret
Lumsbacken
Lustigkulle - Rågåstjärn
Nittälvsbrännan
Skräddartorpsfallet
Slogfallet
Stolpmagasinet
Tomboreservatet
 
42 Stigar & Leder
Färnarundan
Himlastigen
Klotsjörundan
Malingsbo-Klotenrundan
Nittälvsstigen
 
Skogens kretslopp
Hyggesplantering
Gallringsskog
Mogen skog
När de nya plantorna växt sig cirka meterhöga
bildar de en plantskog, som senare, vid ännu
högre höjd, kallas ungskog. I sådana bestånd
röjer skogsbrukaren bort de buskar eller träd,
som inte är önskvärda.
Röjningen ger inget virke, som är värt att ta till
vara. Men det är nu det avgörs vilken träd-
blandning det blivande mogna skogsbeståndet
skall ha. Man röjer också för att få ett mindre
antal storväxta träd i stället för många klena
stammar; inte bara för att det förstnämnda är
mer lönsamt vid slutavverkning, utan också för
att slippa träd som bryts av när snön lägger sig
tung över dem.
Skogsbrukaren anpassar röjningen så att löv-
träd gynnas runt sjöar, myrmarker, vattendrag
och surdråg (fuktigare stråk) samt där man vill
skapa mjuka skogsbryn. Gran eller tall föredras
oftast på andra marker.
Plant- och ungskogar av tall drar till sig älgar
om vintern. Älgarna äter tallskott.
  Visserligen skulle de hellre äta rönn, asp eller sälg, men tall går an. Dessutom finns tallskotten i mängd på ett och samma ställe.
Älgar kan göra stor skada i tallplanteringar genom att beta toppskott om vintern och fläka av stammarnas bark i tidig vår.
För att undvika älgskador ser man till att spara de träd och buskar älgen hellre äter, och man sparar plantor som redan blivit hårt betade. De senare blir nämligen speciellt begärliga för älgarna. Genom höstens älgjakt hålls antalet älgar i om-
rådet på önskad nivå.
En annan art, som trivs i ungskogen om lövinslaget är rikt, är järpen. Den är speci-
ellt förtjust i surdråg med mycket al. Till skillnad från sina närmast släktingar i sko-gen, orren och tjädern, uppträder järpen oftast i par. På höstarna hörs järptupparna annonsera sin närvaro med höga visslingar.
     
Text: Erik R Lindström
Illustrationer: Lisa Lager